SNY har ordet

Kursen ska ge erfarenheter av praktisk konstruktion av komplexa system både på det tekniska och på det administrativa planet. Projekten bedrivs så realistiskt som möjligt för att vara en träning inför det kommande yrkeslivet. LIPS-modellen med dess olika dokument för tidsplanering, avrapporteringar, specifikationer etc. andvänds. Varje grupp tilldelas en handledare. Komponenter, datorer och instrument hålls tillgängliga i för kursdeltagarna åtkomliga lokaler. Denna kurs introducerades för första gången vt 2014 i och med att alla Y:are ska skriva ett obligatoriskt kandidatarbete. Det här är den andra kursen som CDIO-projektet utmynnat i. Läs texten i Guidens Del1 - CDIO flik för mer information om CDIO. Projektarbetet och labrationerna utförs i grupper om ca sex studenter.

Kursutvärderingar

Logga in för att läsa kursutväderingar

Innehåll

I projektet konstrueras både hårdvara och mjukvara, från kravspecifikation till färdig produkt. Föreläsningar, laborationer och projektarbete behandlar:

• Projektarbete: problemformulering, planer, roller, organisation, specifikationer, dokument, informationssökning, LIPS-modellen.
• Systemteori: specifikation, modellering, strukturering, konstruktion, partitionering, hierarkier, implementeringsmetoder (ASIC, CPLD, FPGA, enchipsdatorer) i hårdvara respektive mjukvara.
• Digital konstruktion: sekvensnätsmodeller, synkroniserings-problemet, metastabilitet, hasard, asynkronism - synkronism, klockningsförfaranden, klockskevning, PLL, DLL, asynkrona komponenter i synkrona system, minnen, bussar.
• Utvecklingshjälpmedel: syntes, hårdvarubeskrivande språk, VHDL, hårdvarunära programmering, funktions- och tidssimulering, verifiering, tolkning av datablad, felsökning.
• Elektriska egenskaper: konstruktionsparametrar, tidsfördröjning, drivförmåga, set-up och hålltider, störmarginaler, störströmmar, jordstudsar, överhörning (crosstalk).
• Mätteknik: logikanalysator, bandbredd, stigtid, probanpassning, inimpedans, triggning.
• Testbarhet: observerbarhet, styrbarhet, konstruktion för test.

Mål

Kandidatprojektet ska ge erfarenheter av praktisk elektronikkonstruktion både på det tekniska och på det administrativa planet. Detta innebär att den ger kunskaper och förståelse för en mängd områden. Efter fullgjord kurs ska teknologen kunna:

• konstruera en datorstyrd apparat
• analysera och strukturera digitaltekniska problem
• använda metoder för strukturerad konstruktion av komplexa digitala system
• formulera en kravspecifikation utifrån ett projektdirektiv
• tillämpa kunskaper från tidigare kurser
• söka upp och tillägna sig kompletterande kunskaper
• utföra ett projektarbete enligt en projektmodell
• planera, dokumentera och utföra ett projektarbete med effektiv användning av materiella och personella resurser
• följa upp och modifiera projekt- och tidplaner
• aktivt medverka till en väl fungerande projektgrupp
• ta initiativ och finna kreativa lösningar
• redovisa resultatet av ett projektabete muntligt och skriftligt
• använda moderna utvecklingshjälpmedel för hårdvarukonstruktion och programmering av mikroprocessorer, samt känna till dessa systems möjligheter och begränsningar
• utföra felsökning i digitala system med hjälp av moderna mätinstrument
• reflektera över ett utfört projektarbete och föreslå förbättringar
• kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt kandidatarbete
• beskriva och förklara etiska utmaningar kopplade till ingenjörsyrket och till teknisk utveckling.
• tillämpa grundläggande normativa etiska teorier, principer och begrepp på konkreta fall och situationer.

Ett vidare mål för kursen är att utveckla kreativiteten samt att ge färdigheter i ingenjörsmässigt tänkande och experimenterande. Projekten bedrivs så realistiskt som möjligt för att vara en träning inför det kommande yrkeslivet. Resultatet av projektarbetet ska:

• Hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och konstruktionsmetoder för digitala system.
• dokumenteras i form av projekt- och tidplan, krav- och designspecifikation samt i en teknisk rapport
• presenteras muntligt
• demonstreras
• följas upp i en efterstudie

Examinationsmoment

UPG3 - 1,5 HP
Presentation och opposition (U, G)
UPG2 - 1,5 HP
Etik (U, G)
UPG1 - 2,0 HP
Skriftlig rapport (U, G)
PRA1 - 11,0 HP
Projektarbete (U, G)

Examination

Organisation

Kursen består av föreläsningar, seminarier, laborationer samt projektarbete. Projektarbetet och laborationerna utförs i grupper om ca 6 studenter. Till projektet väljer varje grupp en konstruktionsuppgift. Gruppen tilldelas en handledare, som fungerar som stöd under konstruktionsarbetet. Även ett antal experter på diverse områden finns tillgängliga. Komponenter, datorer och instrument hålles tillgängliga i för kursdeltagarna åtkomliga lokaler. Projektarbetet ska bedrivas enligt LIPS-modellen. Modellen anger regler för bland annat projektplaner och teknisk dokumentation. Kursen avslutas med ett antal seminarier med obligatorisk närvaro där projektgrupperna redovisar sina projekt. Parallellt med projektet ges stödjande föreläsningar, laborationer och seminarier.
Kursen pågår hela vårterminen. Projektet kravställs och planeras under VT1, här utförs även ett antal laborationer. Projektet utförs under VT2.

Litteratur

Böcker

• Eklund, Sven, (2011) Arbeta i projekt : individen, gruppen, ledaren 4. uppl. Lund : Studentlitteratur, 2011
  ISBN: 9789144072753
• Sjöholm, Stefan, Lindh, Lennart, (2014) VHDL för konstruktion 5., utök. uppl. Lund : Studentlitteratur, 2014
  ISBN: 9789144093734
• Svensson, Tomas, Krysander, Christian, (2011) Projektmodellen LIPS 1. uppl. Lund : Studentlitteratur, 2011
  ISBN: 9789144075259

Kompendier

• Ingemar Ragnemalm, Olle Seger, Kort VHDL-introduktion (kompendium)

Rekommenderade förkunskaper

För tillträde till kursen se kursens sida i Studieinfo, fliken Generella bestämmelser, rubrik Påbörjande av kandidatprojekt. Projektarbetet förutsätter grundläggande kunskaper i programmering, digitalteknik, datorteknik och projektmetoder. För Y/Yi krävs att följande kurser är slutförda: Ingenjörsprojekt, Digitalteknik, Programmering, grundkurs (eller för Yi, annan programmeringskurs), Datorteknik Y.

Datorteknik Y TSEA28 - 6,0 HP - VT1 block 1, VT2 block 3

Digitalteknik TSEA51 - 4,0 HP - HT1 block 2

Ingenjörsprojekt TFYY51 - 6,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 3

Programmering, grundkurs TDDE44 - 8,0 HP - VT1 block 2, VT2 block 1

Påbyggnadskurser

Bilder och grafik, projektkurs, CDIO TSBB11 - 12,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 4

Blandade analoga och digitala signalbehandlade system, projektkurs CDIO TSTE16 - 12,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 4

Datorteknik - ett datorsystem på ett chip TSEA44 - 6,0 HP - HT2 block 1

Kommunikationssystem CDIO TSKS05 - 12,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 4

Konstruktion av inbyggda DSP-processorer TSEA26 - 6,0 HP - HT2 block 2

Projektkurs i fysik, beräkningsfysik, CDIO TFYA50 - 12,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 4

Projektkurs i fysik, design, tillverkning och test av sensor-chip, CDIO TFYA51 - 12,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 4

Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO TBMT14 - 12,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 4

Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO TATA62 - 12,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 4

Reglerteknisk projektkurs, CDIO TSRT10 - 12,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 4

Systemkonstruktion CDIO TSTE17 - 12,0 HP - HT1 block 4, HT2 block 4

VLSI-konstruktion, CDIO TSEK06 - 12,0 HP - VT1 block 4, VT2 block 4

Kommentarer

Logga in för att kunna läsa och skriva kommentarer.