Y-sektionens studienämnd är ansvariga för att informationen på guiden är aktuell. Om du hittar någonting som inte stämmer kan du mejla SNY.

Budgetår


Institution

ISY

Examinator

Mattias Krysander

Schemablock

Halvtermin

VT1: block2
VT2: block

Huvudområden

Elektroteknik
Teknik

Nivå

G2X

Tidsfördelning

16,0HP
Schemalagd tid: 330 timmar
Självstudietid: 97 timmar

SNY har ordet

Kursen ska ge erfarenheter av praktisk konstruktion av komplexa system både på det tekniska och på det administrativa planet. Projekten bedrivs så realistiskt som möjligt för att vara en träning inför det kommande yrkeslivet. LIPS-modellen med dess olika dokument för tidsplanering, avrapporteringar, specifikationer etc. andvänds. Varje grupp tilldelas en handledare. Komponenter, datorer och instrument hålls tillgängliga i för kursdeltagarna åtkomliga lokaler. Denna kurs introducerades för första gången vt 2014 i och med att alla Y:are ska skriva ett obligatoriskt kandidatarbete. Det här är den andra kursen som CDIO-projektet utmynnat i. Läs texten i Guidens Del1 - CDIO flik för mer information om CDIO. Projektarbetet och labrationerna utförs i grupper om ca sex studenter.

Kursutvärderingar

Logga in för att läsa kursutväderingar

Innehåll

I projektet konstrueras både hårdvara och mjukvara, från kravspecifikation till färdig produkt. Föreläsningar, laborationer och projektarbete behandlar:

  • Projektarbete: problemformulering, planer, roller, organisation, specifikationer, dokument, informationssökning, LIPS-modellen.
  • Systemteori: specifikation, modellering, strukturering, konstruktion, partitionering, hierarkier, implementeringsmetoder (ASIC, CPLD, FPGA, enchipsdatorer) i hårdvara respektive mjukvara.
  • Digital konstruktion: sekvensnätsmodeller, synkroniserings-problemet, metastabilitet, hasard, asynkronism - synkronism, klockningsförfaranden, klockskevning, PLL, DLL, asynkrona komponenter i synkrona system, minnen, bussar.
  • Utvecklingshjälpmedel: syntes, hårdvarubeskrivande språk, VHDL, hårdvarunära programmering, funktions- och tidssimulering, verifiering, tolkning av datablad, felsökning.
  • Elektriska egenskaper: konstruktionsparametrar, tidsfördröjning, drivförmåga, set-up och hålltider, störmarginaler, störströmmar, jordstudsar, överhörning (crosstalk).
  • Mätteknik: logikanalysator, bandbredd, stigtid, probanpassning, inimpedans, triggning.
  • Testbarhet: observerbarhet, styrbarhet, konstruktion för test.

Mål

Kandidatprojektet ska ge erfarenheter av praktisk elektronikkonstruktion både på det tekniska och på det administrativa planet. Detta innebär att den ger kunskaper och förståelse för en mängd områden. Efter fullgjord kurs ska teknologen kunna:

  • konstruera en datorstyrd apparat
  • analysera och strukturera digitaltekniska problem
  • använda metoder för strukturerad konstruktion av komplexa digitala system
  • formulera en kravspecifikation utifrån ett projektdirektiv
  • tillämpa kunskaper från tidigare kurser
  • söka upp och tillägna sig kompletterande kunskaper
  • utföra ett projektarbete enligt en projektmodell
  • planera, dokumentera och utföra ett projektarbete med effektiv användning av materiella och personella resurser
  • följa upp och modifiera projekt- och tidplaner
  • aktivt medverka till en väl fungerande projektgrupp
  • ta initiativ och finna kreativa lösningar
  • redovisa resultatet av ett projektabete muntligt och skriftligt
  • använda moderna utvecklingshjälpmedel för hårdvarukonstruktion och programmering av mikroprocessorer, samt känna till dessa systems möjligheter och begränsningar
  • utföra felsökning i digitala system med hjälp av moderna mätinstrument
  • reflektera över ett utfört projektarbete och föreslå förbättringar
  • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt kandidatarbete
  • beskriva och förklara etiska utmaningar kopplade till ingenjörsyrket och till teknisk utveckling.
  • tillämpa grundläggande normativa etiska teorier, principer och begrepp på konkreta fall och situationer.
Ett vidare mål för kursen är att utveckla kreativiteten samt att ge färdigheter i ingenjörsmässigt tänkande och experimenterande. Projekten bedrivs så realistiskt som möjligt för att vara en träning inför det kommande yrkeslivet. Resultatet av projektarbetet ska:
  • Hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och konstruktionsmetoder för digitala system.
  • dokumenteras i form av projekt- och tidplan, krav- och designspecifikation samt i en teknisk rapport
  • presenteras muntligt
  • demonstreras
  • följas upp i en efterstudie

Examinationsmoment

PRA1 - 11,0 HP
Projektarbete (U, G)
UPG1 - 2,0 HP
Skriftlig rapport (U, G)
UPG2 - 1,5 HP
Etik (U, G)
UPG3 - 1,5 HP
Presentation och opposition (U, G)

Organisation

Kursen består av föreläsningar, seminarier, laborationer samt projektarbete. Projektarbetet och laborationerna utförs i grupper om ca 6 studenter. Till projektet väljer varje grupp en konstruktionsuppgift. Gruppen tilldelas en handledare, som fungerar som stöd under konstruktionsarbetet. Även ett antal experter på diverse områden finns tillgängliga. Komponenter, datorer och instrument hålles tillgängliga i för kursdeltagarna åtkomliga lokaler. Projektarbetet ska bedrivas enligt LIPS-modellen. Modellen anger regler för bland annat projektplaner och teknisk dokumentation. Kursen avslutas med ett antal seminarier med obligatorisk närvaro där projektgrupperna redovisar sina projekt. Parallellt med projektet ges stödjande föreläsningar, laborationer och seminarier.
Kursen pågår hela vårterminen. Projektet kravställs och planeras under VT1, här utförs även ett antal laborationer. Projektet utförs under VT2.

Litteratur

Böcker
Eklund, Sven, (2011) Arbeta i projekt : individen, gruppen, ledaren 4. uppl. Lund : Studentlitteratur, 2011
ISBN: 9789144072753Sjöholm, Stefan, Lindh, Lennart, (2014) VHDL för konstruktion 5., utök. uppl. Lund : Studentlitteratur, 2014
ISBN: 9789144093734Svensson, Tomas, Krysander, Christian, (2011) Projektmodellen LIPS 1. uppl. Lund : Studentlitteratur, 2011
ISBN: 9789144075259
Kompendier
Ingemar Ragnemalm, Olle Seger, Kort VHDL-introduktion (kompendium)

Rekommenderade förkunskaper

För tillträde till kursen se kursens sida i Studieinfo, fliken Generella bestämmelser, rubrik Påbörjande av kandidatprojekt. Projektarbetet förutsätter grundläggande kunskaper i programmering, digitalteknik, datorteknik och projektmetoder. För Y/Yi krävs att följande kurser är slutförda: Ingenjörsprojekt, Digitalteknik, Programmering – abstraktion och modellering (eller för Yi, annan programmeringskurs), Datorteknik.

Datorteknik Y
TSEA28 - 6,0 HP - VT1 block1, VT2 block3
Digitalteknik
TSEA51 - 4,0 HP - HT1 block2
Ingenjörsprojekt
TFYY51 - 6,0 HP - HT1 block4, HT2 block3
Programmering - abstraktion och modellering
TDDC74 - 8,0 HP - VT1 block2, VT2 block1

Påbyggnadskurser

Bilder och grafik, projektkurs, CDIO
TSBB11 - 12,0 HP - HT1 block4, HT2 block4
Blandade analoga och digitala signalbehandlade system, projektkurs CDIO
TSTE16 - 12,0 HP - HT1 block4, HT2 block4
Datorteknik - ett datorsystem på ett chip
TSEA44 - 6,0 HP - HT2 block1
Kommunikationssystem CDIO
TSKS05 - 12,0 HP - HT1 block4, HT2 block4
Konstruktion av inbyggda DSP-processorer
TSEA26 - 6,0 HP - HT2 block2
Projektkurs i fysik, beräkningsfysik, CDIO
TFYA50 - 12,0 HP - HT1 block4, HT2 block4
Projektkurs i fysik, design, tillverkning och test av sensor-chip, CDIO
TFYA51 - 12,0 HP - HT1 block4, HT2 block4
Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO
TBMT14 - 12,0 HP - HT1 block4, HT2 block4
Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO
TATA62 - 12,0 HP - HT1 block4, HT2 block4
Reglerteknisk projektkurs, CDIO
TSRT10 - 12,0 HP - HT1 block4, HT2 block4
Systemkonstruktion CDIO
TSTE17 - 12,0 HP - HT1 block4, HT2 block4
VLSI-konstruktion, CDIO
TSEK06 - 12,0 HP - VT1 block4, VT2 block4

Kommentarer

Logga in för att kunna läsa och skriva kommentarer.