Y-sektionens studienämnd är ansvariga för att informationen på guiden är aktuell. Om du hittar någonting som inte stämmer kan du mejla SNY.

Budgetår


Institution

IFM

Examinator

Rickard Armiento

Schemablock

Heltermin

HT1: block 4
HT2: block 4

Huvudområden

Teknisk fysik
Fysik

Nivå

A1X

Tidsfördelning

12,0HP
Schemalagd tid: 56 timmar
Självstudietid: 264 timmar

SNY har ordet

Denna kursen saknar kommentarer om du har läst kursen lämna gärna en.

Kursutvärderingar

Logga in för att läsa kursutväderingar

Innehåll

Projektkursen fungerar som ett paraply för olika projekt inom huvudområdet Teknisk fysik. Projekten kan vara experimentellt eller teoretiskt orienterade, och med fokus på tillämpningar. De specifika projekten kan variera från ett år till ett annat.  Exempel på projektämnen är sensorsystem, beräkningsfysik, materialvetenskap, medicinsk teknik, och kvantteknologi. För information om aktuella projekt se Studieinfo och fliken ’Övriga dokument’. Kursen ger studenterna möjlighet att både tillägna sig nya kunskaper och att applicera kunskaper från tidigare kurser på avancerade tillämpningar av vetenskaplig och industriell relevans.

Ett antal projektspecifika introduktionsföreläsningar, workshops och/eller laborationer ger grundläggande kunskap och färdigheter för projektarbetet. Föreläsningarna täcker bakgrund, metoder, marknadens behov och krav och teoretisk kunskap nödvändig för projektet. Övningar och praktiska aktiviteter används som komplement till föreläsningarna. 

Kursen omfattar också en gemensam entreprenörskapsdel samt föreläsningar om CDIO-initiativet och, för respektive projekt, den projektmodell som används.

Mål

Målet för kursen är att på ett tvärvetenskapligt sätt ge studenterna en inblick i den verkliga ingenjörsvärlden genom ett projekt inom teknisk fysik, som ska leda till utveckling av en praktisk produkt, prototyp eller en programvara med stora möjligheter till innovation och tillämpning. 

Under kursen kommer eleverna att utveckla och konsolidera teknisk kunskap, kompetens och färdigheter samt grunderna i projektledning, arbete tillsammans i projekt i en industriliknande miljö med användning av CDIO-konceptet.

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

  • analysera och strukturera ingenjörsmässiga problem inom teknisk fysik
  • genomföra relevant litteratursökning och använda utfallet i projektets design
  • skriva och följa upp teknisk dokumentation
  • medverka aktivt till en väl fungerande projektgrupp
  • tillämpa kunskaper och metoder från tidigare kurser
  • självständigt förvärva nya kunskaper och metoder
  • kritiskt granska och demonstrera projektförslag och lösningar 
  • redovisa resultat muntligt och skriftligt på ett sätt som stämmer överens med moderna ingenjörsprojekt.

Kursens syfte är också att studenterna ska tillgodogöra sig kunskaper och förmågor inom entreprenörskapsområdet med tyngdpunkt på affärsplanering för nya verksamheter.

Efter att ha avslutat denna del av kursen ska den studerande kunna:

  • redogöra för modeller som beskriver vad som krävs för att en ny verksamhet ska ha en stabil grund för sin vidare utveckling samt ha förmåga att bedöma verksamheters utvecklingsnivå med utgångspunkt i sådana modeller
  • redogöra för vilken information och vilka analyser som krävs för att värdera ett utvecklingsprojekt ur ett affärsmässigt perspektiv samt ha förmåga att samla in och analysera relevant information i detta syfte.

Examinationsmoment

UPG1 - 3,0 HP
Inlämningsuppgifter entreprenörskap (U, G)
PRA1 - 9,0 HP
Grupparbete (U, G)

Examination

 

Detaljer om de skriftliga och muntliga uppgifterna ges under kursen.

På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.

Organisation

Före kursstart väljer studenterna ett av de erbjudna projekten.  Antalet studenter i projektgrupperna ska vara minst fyra. Varje projektgrupp tilldelas en handledare som stödjer gruppen i projektarbetet. Innan projektet börjar ska projektgruppen förhandla fram en kravspecifikation med beställaren och ta fram en projekt- och tidplan. Kursen följer CDIO-ramverket och en för projektet relevant projektmodell kommer tillämpas, t.ex. LIPS-modellen.

Litteratur

Böcker

  • Svensson, T., Krysander, C., (2011) Projektmodellen LIPS Lund : Studentlitteratur, 2011.

Webbsidor

Övrigt

  • Övrig rekommenderad läsning: Bokkapitel, artiklar och annat läsmaterial kommer föreslås under hela projektkursen.

Rekommenderade förkunskaper

Fysikkunskaper motsvarande de obligatoriska kurserna på Y-, MED- eller MSN-programmet. För sensorbaserade och experimentellt inriktade projekt är det önskvärt med förkunskaper i sensor- och mätteknik, sensorsystem, mjukvara för dataanalys och grunder om elektronik; för simuleringsbaserade och teoretiskt inriktade projekt rekommenderas förkunskaper i programmering och beräkningsfysik.

Kommentarer

Logga in för att kunna läsa och skriva kommentarer.