Y-sektionens studienämnd är ansvariga för att informationen på guiden är aktuell. Om du hittar någonting som inte stämmer kan du mejla SNY.

Budgetår


Institution

IFM

Examinator

Fredrik Eriksson

Schemablock

Halvtermin

VT1: block 1
VT2: block 1

Huvudområden

Teknisk fysik
Fysik

Nivå

A1X

Tidsfördelning

6,0HP
Schemalagd tid: 74 timmar
Självstudietid: 86 timmar

SNY har ordet

Denna kurs har utgått och gavs sista gången VT 2020. Den har delvis ersatts av TFYM04 fr.o.m. 2021. En kul, påkostad kurs där heldagslabbarna som ingår inte alls känns betungande utan lärorika. Även fast rapporter inte behöver göras på dessa labbar är förberedelsearbete mycket viktigt. Kursens behandling av fasta tillståndets fysik är bättre än i den inledande kursen. Som doktorand på IFM med materialanalys i sin forskning (vilket de flesta har),använder man sig i princip dagligen av någon av de analystekniker som gås igenom i kursen. Inom svensk industri är det främst stål-, hårdmetall- och fordonsindustrin som ägnar sig åt forskning med de analysmetoder som lärs ut i kursen.Exempel på företag är Sandvik, Seco, Volvo, SKF, Ericsson och ABB.Kontakten med laborationsassistenterna (doktorander) under de i flera fall dagslånga laborationerna utgör en naturlig frågestund om livet som doktorand på IFM, och kursen utgör en naturlig rekryteringsbas av nya doktorander.

Kursutvärderingar

Logga in för att läsa kursutväderingar

Innehåll

Föreläsningarna avhandlar dels de fysikaliska principerna för växelverkan mellan fasta material och elektromagnetisk strålning, elektroner och joner, dels de grundläggande principerna för diffraktion och kontrastteori. Vidare studeras principerna och användningen av mikroprober, elektronspektroskopiteknikerna (AES och XPS), röntgendiffraktion, elektronmikroskopi (SEM och TEM), ljusoptisk mikroskopi, och ellipsometri. Laborationer i ljusoptiskt mikroskop, metallmikroskop. Transmissionselektronmikroskopi, kontrast, provberedningsteknik. Elektrondiffraktion, fasidentifiering. Svepelektronmikroskopi. Mikrosondanalys för kemisk sammansättningsbestämning. Röntgenfotoelektronspektroskopi, XPS. Augerelektronspektroskopi, AES. Ellipsometri. Röntgendiffraktion.

Mål

Målet är att studenten skall ha förvärvat såväl en fördjupad kunskap om principerna för moderna fysikaliska mätmetoder som praktiska erfarenheter av analysinstrument av den typen som används inom dagens avancerade materialforskning. Detta innebär att studenten skall:

  • Förstå principerna bakom växelverkan mellan fasta material och elektromagnetisk strålning, elektroner och joner.
  • Erhålla grundläggande kunskaper om diffraktion och kontrastteori.
  • Förvärva praktisk färdighet genom att arbeta med analysinstrumenten, endera själv eller i grupp med andra.
  • Förstå hur de olika analysmetoderna kompletterar varandra vid grundläggande materialanalys.
  • Öva rapportskrivning genom att i grupper om två sammanställa de resultat som erhållits via de olika analysteknikerna
  • Kunna dra slutsatser om de olika teknikernas tillämpbarhet vid grundläggande analys av olika material.

Examinationsmoment

TEN1 - 1,5 HP
Tentamen (U, 3, 4, 5)
LAB2 - 3,5 HP
En laborationskurs (U, G)
UPG1 - 1,0 HP
Laborationsrapport (U, G)

Organisation

Föreläsningar och laborationer.
Kursen pågår hela vårterminen.

Litteratur

PEJ Flewitt and RK Wild: Physical Methods for Materials Characterization. Laborations-PM. Föreläsningsanteckningar.

Rekommenderade förkunskaper

Materiefysik, eller ha inhämtat motsvarade kunskaper inom främst kristallstrukturer genom andra kurser. Önskvärt, men ej krav, är att kursen Experimentell fysik har genomgåtts.

Experimentell fysik
TFFM08 - 6,0 HP - HT1 block 1, HT2 block 1
Materiefysik del 1
TFFY70 - 6,0 HP - HT2 block 2
Materiefysik del 2
TFYA25 - 6,0 HP - VT1 block 2

Påbyggnadskurser

Materialvetenskap
TFYA21 - 6,0 HP - VT2 block 3

Kommentarer

Logga in för att kunna läsa och skriva kommentarer.