Y45-kommittén presenterar: Iréne Persson, första sexmästarinnan i Y6

Ytterligare en alumn har valt att dela med sig av sina historier, vilket Y45-kommittén är mer än glada för! Den här gången är det Iréne Persson (med hjälp av Tor Blommegård och Tom Ahrén) som berättar om livet på Y under 1970-talet.

Iréne var med och drog igång Y-sektionens allra första sexmästeri, så det är ingen vanlig alumn vars berättelse ni nu ska få läsa!

"Y-märket i andra tappningar
 
På 1970-talet var det populärt att göra batik. Enklaste varianten var knytbatik dvs att knyta garn hårt runt flikar av tyget och sedan färga det. Det resulterade i flikiga cirklar av grundfärgen på det färgade plagget. För den som vill vara mer avancerad och konstnärlig så lägger man varmt vax på tyget i valfri figur och färgar det sedan. Färgen tar givetvis inte på vaxet utan där behålls grundfärgen något krackelerad. Därefter tar man ett hett strykjärn och tidningspapper för att smälta bort vaxet. Voila – batiktavlan eller plagget är klart!
 
Detta var vad vi på Y-sektionen pysslade med på en skola i Ryd hösten 1970 strax efter Y-märkets tillkomst. Grunden var en gul T-shirt som vaxades och färgades svart. Det blev en väldigt personlig sektionströja som knappast har setts varken förr eller senare på någon teknisk högskola. Sedemera beställdes mer vanliga massproducerade collegetröjor för Y-sektionens medlemmar.
Anm. Då första generationen Y-are var teknologer hade ännu inte den nu obligatoriska overallen sett dagens ljus.

Y-märket på Colosseum var inte den enda kuppen som genomfördes denna höst. Vår första sektionsordförande Pelle Wichmann, som var en gröna vågen inspirerad person med konstnärliga gener, inköpte med support av sektionen ett stort antal gula krokuslökar. Under en mörk höstkväll samlades sektionsmedlemmarna och planterade lökarna i form av ett stort Y-märke på en slänt i baljan på universtetsområdet. Baljan är den plats som kårhuset sedemera byggdes på. Sedan var det bara att vänta till senvintern 1972 då ett vackert blommande Y tittade upp i gräsmattan. Denna ”kupp” kunde vi vara säkra på att högskoleadministrationen inte skulle kunna stoppa pga det fördröjda resultatet.

             

Bild 1:Sexmästare Bosse Nilsson vaxar sin tröja
Bild 2 och till slut kommer strykjärnet fram... Okänd Y70 supporter
Bild 3 Sexmästarinnan Iréne Persson i färgartagen

Hur festade vi i början av 70-talet?

Den enda allmäna festlokal som fanns var Herrgårn i Ryd. Där ordnades gemensamt för alla studenter discotek, ärtsoppa & punch på torsdagar, pub mm. Eftersom sektionen ville arrangera sittningar med mat och dryck i egen regi fick vi använda matsalen i A-huset. Inte speciellt mysigt och inte lade vi ner många mantimmar på dekorationen heller men kul hade vi ändå tror jag (minns inte några detaljer....). I början hade vi inte ens en anständig tryckt sångbok utan stal frisk ifrån andra högskolors sångböcker och gjorde dåliga stenciler.

Vi var väldigt avundsjuka på våra systerhögskolor som hade helt andra resurser och traditioner när det gäller festandet. Sektionen inbjöds att representera på diverse större sektionsrelaterade fester på KTH, Chalmers och i Lund. Första besöket i Chalmers sportstuga var imponerande med egen vedeldad bastu och dopp i en vak i sjön intill. Resan dit gjordes i sexmästare Bosse Nilssons gamla MGA. Han körde lite väl hårt med den gamla knenoden så det började brinna i bilens trägolv. Första besöket i Lund var vid det årliga firandet av Slaget vid Svolder. Huvuddrycken var Bäska droppar vilket även gällde frukosten!

Iréne Persson Y69"