Y-sektionens studienämnd är ansvariga för att informationen på guiden är aktuell. Om du hittar någonting som inte stämmer kan du mejla SNY.

Budgetår


Institution

IFM

Examinator

Rickard Armiento
Donatella Puglisi

Schemablock

Halvtermin

HT1: block 4
HT2: block 4

Huvudområden

Teknisk fysik
Fysik

Nivå

A1X

Tidsfördelning

12,0HP
Schemalagd tid: 56 timmar
Självstudietid: 264 timmar

SNY har ordet

OBS! Denna kurs gavs sista gången HT 2020 och har ersatts av TFYA99.

Kursutvärderingar

Logga in för att läsa kursutväderingar

Innehåll

Projektkursen fungerar som ett paraply för olika projekt, som ger studenterna möjlighet att få och applicera kunskaper inom teknisk fysik på avancerade tillämpningar av vetenskaplig och industriell relevans. Båda projekten omfattar en gemensam del av föreläsningar om CDIO-initiativet, LIPS-modellen, samt en entreprenörskapsdel. I dessa klargörs förväntningar och avsedda lärandemål i kursen.

För närvarande erbjuds följande två projekt i kursen:

(i) Design, tillverkning och test av ett sensorsystem. Kemiska sensorer med vissa krav och med högt teknologiskt och kommersiellt värde kommer att tillhandahållas eller delvis tillverkas och fullt ut karakteriseras av studenterna. Det slutliga målet med projektet är att integrera sådana sensorer i en bärbar sensorsystemplattform för fälttestmätningar.

Under ca 25 föreläsningar lär sig studenterna arbetets bakgrund, arbetsmetoder, marknadens behov och krav, och får grundläggande kunskaper nödvändiga för projektarbetet, inklusive sensor-teori, detektionsmekanismer, sensorsystemkrav, material- och komponent-karaktärisering, datainsamling, analys och utvärdering. 

Studenterna ska:

  1. Planera och genomföra sina egna experiment, med hjälp av en handledare när det behövs
  2. Designa en prototyp samt processflödet, identifiera, utvärdera, välja och motivera sina val
  3. Implementera sensorsystemet och ta initiativ till experimentella aktiviteter
  4. Planera och utföra sensor-mätningar, samordna laboratorieaktiviteter och hantera behovet av att boka och dela utrustning och handledningstid
  5. Jämföra resultaten med den senaste vetenskapliga litteraturen och andra sensorer som är kommersiellt tillgängliga
  6. Bidra med en allmän diskussion om sensorernas användbarhet i en verklig tillämpning relaterat till miljö och hälsa, såsom kvalitetskontroll av luft och sensorteknik för hållbar utveckling.

(ii) Beräkningsfysik: teori, implementation och utförande av datorsimuleringar inom ett aktuellt område inom beräkningsfysik. Målet med arbetet är att ge erfarenhet av mjukvaruutveckling och användande av beräkningsfysik som ett verktyg i tillämpningar inom industri och vetenskap. I de inledande föreläsningarna presenteras arbetets bakgrund, metoder, marknadens behov och krav, och kunskaper nödvändiga för projektarbetet, inklusive en fördjupning i programmeringskunskaper för gemensam utveckling av mjukvara i större projekt, teoretiska modeller och simuleringstekniker, tekniker för datainsamling, analys, utvärdering och visualisering av resultat. Föreläsningarna kompletteras med praktiska övningar.

Huvuddelen av projektet består i arbete med en mjukvara som använder en aktuell simuleringsteknik inom beräkningsfysik. Studenterna ska:

  1. I förhand planera sitt arbete med en relevant projektmodell
  2. Utveckla och testa en implementation av ny funktionalitet, eller avsevärt ökad omfattning av en existerande funktion i simuleringstekniken som används
  3. Använda mjukvaran som utvecklats för att med beräkningsfysik lösa en projektuppgift
  4. Göra en analys baserad på vetenskaplig grund med relevanta visualiseringar och tolkningar av resultaten i sammanhanget av aktuell tillämpning
  5. Presentera den utvecklade programvaran, beräkningarna, och analysen i skriftlig och muntlig form.

Mål

Målet för kursen är att på ett tvärvetenskapligt och integrerat sätt ge studenterna en inblick i den verkliga ingenjörsvärlden genom ett projekt inom teknisk fysik, som kan gälla utveckling av en praktisk produkt eller en simuleringsprogramvara. Efter kursen ska studenten ha utökat sitt ingenjörskunnande och sina färdigheter som relaterar till det aktuella projektet, samt fått förståelse för arbetets teknologiska och strategiska värde. Efter kursen ska studenterna också ha kunskaper i projektledning (kopplat till användningen av LIPS), så att studenterna ska kunna arbeta tillsammans i projekt i en miljö lik den i industrin.

Projektarbetet ska genomföras på ett professionellt sätt vilket ska utveckla och befästa deltagarnas kompetenser, kunskap och färdigheter så att studenterna efter slutförd kurs ska kunna:

  • analysera och strukturera problem
  • genomföra relevant litteratursökning
  • skriva och följa upp teknisk dokumentation
  • medverka aktivt till en väl fungerande projektgrupp
  • tillämpa kunskaper och metoder från tidigare kurser
  • självständigt förvärva ny kunskap och bekanta sig med nya metoder
  • ta initiativ och finna kreativa lösningar, samt värdera övervaka genomförbarheten av sina val
  • redovisa resultat muntligt och skriftligt.

Resultaten av projektarbetet ska:

  • hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och metoder inom teknisk fysik
  • dokumenteras i form av en kravspecifikation, projekt- och tidplan, designspecifikation, testplan, samt i form av en teknisk rapport
  • presenteras muntligt
  • följas upp i en efterstudie.

Kursens syfte är också att studenterna ska tillgodogöra sig kunskaper och förmågor inom entreprenörskapsområdet med tyngdpunkt på affärsplanering för nya verksamheter.

Efter kursen ska studenterna: 

  • kunna redogöra för modeller som beskriver vad som krävs för att en ny verksamhet ska ha en stabil grund för sin vidare utveckling samt ha förmåga att bedöma verksamheters utvecklingsnivå med utgångspunkt i sådana modeller
  • kunna redogöra för vilken information och vilka analyser som krävs för att värdera ett utvecklingsprojekt ur ett affärsmässigt perspektiv samt ha förmåga att samla in och analysera relevant information i detta syfte.  

Examinationsmoment

PRA1 - 9,0 HP
Skriftlig redovisning av gruppens arbete, konf.presentation (U, G)
UPG1 - 3,0 HP
Inlämningsuppgifter om entreprenörskap (U, G)

Organisation

Före kursstart väljer studenterna ett av de erbjudna projekten. Varje projekt har en separat examinator. Ett antal projektspecifika föreläsningar och/eller laborationer i början av kursen ger studenterna grunden för respektive projektarbete. Antalet studenter i projektgrupperna kommer att vara minst fyra. Varje projektgrupp tilldelas en handledare som stödjer gruppen i projektarbetet. Projektets inriktning diskuteras fram och en kravspecifikation förhandlas fram med beställaren. Innan projektarbetet påbörjas ska projektgruppen också ta fram en projekt- och tidplan för sitt projekt. Kursen pågår hela höstterminen.

Litteratur

Böcker
Allen, M. P., Tildesley, D. J., (1989) Computer simulation of liquids Oxford : Clarendon, 1989.
ISBN: 0198556454

För projektet Beräkningsfysik.

 Svensson, T., Krysander, C., (2011) Projektmodellen LIPS Lund : Studentlitteratur, 2011.
ISBN: 9789144075259

För båda projekten.

Artiklar
D’Amico A., Di Natale C., Sarro P. M., Ingredients for sensors science Sensors and Actuators B 207 (2015) s.1060-1068.

För projektet Design, tillverkning och test av ett sensorsystem.

Webbsidor
The CDIO Initiative http://www.cdio.org
Övrigt
Övrig rekommenderad läsning för projektet Design, tillverkning och test av ett sensorsystem:

Bokkapitel, artiklar och annat läsmaterial som kommer att föreslås under hela projektkursen, samt läsning om konstruktiv feedback.

Kommentarer

Logga in för att kunna läsa och skriva kommentarer.